Bröllopsdagen; en berättelse om kärlek, lycka och stress

Den stora dagen vaknade vi redan kl 07:00 på morgonen, ivriga att komma iväg till mässen och börja duka och dekorera. Jag hade dagen innan varit hos min frisör för att få mitt hår upplagd på spolar, lockarna blir bättre och håret blir mer glansigt än om man bara lockar med tång, som oxå tar låååång tid,  så nattens sömn hade inte blivit som tänkt så jag kände mig väldigt trött och seg. Men lycklig.

Efter en snabb och pratsam frukost packade vi in allt i bilen 08:30 och gav oss iväg. På plats fick vi hjälp av toasmadamen, hennes sambo, min kompis Tina och mina föräldrar. Hade inte många timmar på oss att röja alla borden och flytta om lite, duka, dekorera mm. Allt kändes riktigt stressigt och svetten rann men vi hade kul och pratade om hur dagen skulle bli, om vi var nervösa. Vilket ingen av oss var, hann ju inte riktigt tänka på annat än att dukningen skulle bli bra.

Kl 11 var jag tvungen att köras hem för lite makeupfix innan frisören. Hann inte riktigt med allt då telefonen ringde stup i kvarten. Så med bara basen laggd gav jag mig iväg till min frisör kl 11:30 i hopp om att hon skulle bli klar tidigare med håret än trott så att jag skulle hinna göra det sista på makeupen. Väl där släppte all stress och press och jag slog mig ner och bara slappnade av. Min underbara frisör hade skaffat god chocklad och cider till bruden som jag inte tackade nej till. Kl 13 ringde jag min blivande för att kolla att resten av dekoreringen gått som tänkt och för att kolla hur det var med honom. Det hade strulat med vita ljus till kandelabrarna men det hade dom fixat helt själva, utan att ringa och stressa upp mig. Det tackar vi för.

Min frisör hade undertiden satt i löshår och fixat iordning min underbara frisyr precis som jag ville ha den. Stort, lockigt, glansigt. Lite prinsessa över det hela. På plats fanns oxå min fina tiara och massa glittriga spännen. Tiden var med oss så vi satte oss och åt lite lunch och sedan fixade jag till det sista på makeupen.

Klockan 14 kom min mamma för att hjälpa till med påklädningen. Man har allt varit lite nervös inför att få på sig brudklänningen, tänk om den är för liten. Men allt gick bra och när väl klänningen och smyckena var på så jag ut som den isprinsessa jag kände mig. Efter lite korttagning gav jag och mamma oss iväg till hotellet, där min blivande checkat in i bröllopssviten, och hämtade min älskling. Vi anlände till fotograferingsstudion i tid och fotograferingen gick bra. Kändes skönt att få träffa varandra innan vigseln.


Vid 15:45 kom våran finfina Rolls Royce och plockade upp oss. När vi började se kyrkan blev vi båda otroligt nervösa och spända, nåt ingen av oss känt innan. Vi gick in i kyrkan hand i hand, lite för fort, till musiken av Mendelsohn. Våran duktiga solist började det hela med en solo sång, Annies Song och redan här började jag känna tårarna komma. Allt var så fin och hon sjöng med sån inlevelse att jag bara inte kunde hålla mig. Vigseln gick smärtfritt och min underbara ring sattes på mitt finger. När vi kom till biten då älsklingen skulle säga alla mina namn då gick det inte som planerat. Kristina, Carina, Elisabeth, Charlotta. Trotts övning bytte några av namnen plats vilket fick alla att börja skratta. Sen gick allt bra. Vid sista solosången fäldes X antal tårar från oss alla. Utanför kyrkan ställdes sabelhäcken upp och vi gick ut. Tyvärr blåste det väldigt så det blev inga tomtebloss.

Efter lite fotografering i kyrkan med våran fotograt begav vi oss iväg till mässen och våra väntande gäster. Det blev brudparetsskål, mingel och ytterligare lite fotografering innan vi gick till bords. Middagen var god och mellan maten blev det tal och lite lekar, som uppsakattades av alla. Efter en 2-rätters middag blev det kaffe och avec till våran superfina snöstjärnetårta som var otroligt god. En prinsesstårta utan sylten i, som får tårtan att bli degig och blöt. Våran första dans kom av sig lite då musiken knappt hördes men vi dansade iallafall och hade det bra ändå. Sen drog festen igång rejält.  Vi drack, minglade, dansade och hade superkul till långt in på småtimmarna. Många av oss gick strax efter kl 02 nästan bara för att nångång måste man ju gå.

Dagen och kvällen gick alldeles för fort och såhär i efterhand känns det som om vi inte hann njuta, som alla säger att man ska. Vi hade sååå kul och var sjukt lyckliga hela tiden.

Vi tillbringade natten i ett superfint hotellrum och vaknade glada och upprymda redan 08:30 dagen efter. Hade mycket att prata om.



Hoppas ni orkat läsa allt och att jag inte tappat er på vägen. Allt känns såååå bra och vi är väldigt glada och lyckliga, även nu 1 vecka senare:) Jag tittar ner på min vackra, underbara vigselring dagligen och kan inte tro att jag nu är fru.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0